Jaha, då har den 30:e upplagan av göteborgsvarvet gått av stapeln. Tyvärr utan min medverkan.
Jag startade året med sjuk inspiration och gick ut hårt, alldeles för hårt skulle det visa sig. Ni som har läst här innan vet att jag åkte på lungsäcksinflammation och att jag efter det hade mycket svårt att komma igång med träningen.
Dock tänkte jag in i det sista genomföra varvet fast med något modifierade mål. Inte heller detta gick som jag vill då jag tre veckor innan start åkte på mördarförkylningen med tillhörande monsterhosta. Jag hävdar att det var svininfluensa även om läkaren inte riktigt håller med mig om detta... Allt hopp om att genomföra varvet försvann då jag två dagar innan start fortfarande gick runt hemma och hostade. Sånt är livet och jag får helt enkelt träna vidare (i lugn takt) och springa nästa år istället. Eventuellt skall jag springa midnattsloppet i augusti som verkar vara ett trevligt arrangemang. Men nu skall jag först och främst hitta ett lagom träningsschema som passar mig.
Idag var jag faktiskt ute och provade hur mina lungor återhämtat sig. Det kändes väldigt bra och jag trippade runt 5.4 kilometer utan att hosta en enda gång. Att det sen tog mig 32 minuter är en helt annan femma. Men jag vet ju att jag kan och det betyder mycket.
Till sist vill jag berömma min käre far som genomförde sitt 30:e Göteborgsvarv på fin fina 2 timmar och 6 minuter utan att ha sprungit en meter sen i julas. Då skadade han förövrigt sitt knä när han försökte hänga med i mitt våldsamma tempo... Det var tider det!
/Spring väl
Vilken föräldratyp är du?
12 år sedan