tisdag 17 februari 2009

Motgång 1

Efter min sköna runda i fredags vaknade jag på ett mindre skönt sätt i lördagsnatt. Klockan 05.00 vaknade jag av att det högg till i min högra bröstkorg. Det gjorde rejält ont och självklart blev jag orolig. Smärtan försvann dock ganska fort och kvar fanns bara en känsla av obehag. Obehaget har funnits kvar sedan dess och jag har även känt av viss smärta vid djupare andetag.

Idag var det dags att kolla upp orsaken då obehagskänslan inte försvunnit. Läkaren jag fick träffa konstaterade att jag hade en lätt lungsäcksinflammation och jag har fått motinsförbud på en vecka (längre om det inte känns bra)och diclofenac utskrivet. Trist, men sånt är livet. Det kunde ju varit mycket värre och en vecka utan löpning kan jag leva med.

/Spring väl

fredag 13 februari 2009

Runda 20

Härliga 8.2 kilometer sprangs på 42 minuter och 40 sekunder. Medelpulsen låg på 166 slag per minut och gick ner under hundra efter 3 minuter och 50 sekunder.

Så här dagen efter Skatåslöpningen tillsammans med David kändes mina ben mycket starka. Det är en otroligt skön känsla att kunna springa utan att tänka en massa på hur jobbigt det är eller om jag skall orka hålla samma tempo hela vägen hem. Bara att trampa på och njuta av hur kroppens muskler arbetar. Härligt!!

Gjorde idag samma misstag som en tidigare runda och sprang hemifrån med dåliga batterier i ipoden. Hann bara lyssna någon kilometer eller två på mysiga Frida Hyvönen innan den dog...

Nu skall jag strax belöna mig själv med, förhoppningsvis, underbar tapas och gott vin tillsammans med min fantastiska fru.

/Spring väl

torsdag 12 februari 2009

Runda 19

8 kilometer avverkades på 43 minuter blankt. Medelpulsen låg på 166 slag i minuten. Idag glömde jag tyvärr att titta efter hur fort jag återhämtade mig. Hade allt för trevligt sällskap som jag gladeligen skyller denna lilla fadäs på.

Dagens runda sprangs i Skatås tillsammans med en härlig vän vid namn David.



Idag hade jag inte bara riktigt trevligt sällskap utan också ganska så trevliga ben. Kroppen kändes riktigt fräsch och svarade bra i både backar och på riktigt långa raksträckor... Det funkade riktigt bra att springa med David då vi höll ett skönt tempo som passade oss båda. Ingen av oss tyckte det gick för snabbt eller för långsamt vilket är bra om man skall träna tillsammans. På vägen hem bestämde vi oss för att försöka göra detta två gånger (skall du hänga med K?) i veckan vilket känns som ett realistiskt mål.

Jag var ganska så lättad över det faktum att min kropp svarade bra idag. I tisdags (dagen efter löpning + badminton) gav jag mig nämligen ut för att springa 6.8 kilometer. Jag insåg dock ganska så omgående att det var helt kört. Min kropp var totalt slut. Det fanns inte ett uns energi i min kropp och benen skrek av mjölksyra efter ungefär 600 meters löpning. Inte skönt alls. Min kropp behövde vila och jag avbröt löpningen och promenerade i 45 minuter istället. Man skall lyssna på sin kropp! Igår körde jag ett fyspass hemma istället för att springa och dessa två dagar av vila för mina ben verkar ha gjort susen. Skönt!!!

Idag lämnades självklart ipoden hemma efter som jag hade sällskap.

/Spring väl

måndag 9 februari 2009

Runda 18

6.8 kilometer sprangs på 37 minuter blankt. Medelpulsen låg på låga 162 slag per minut och gick ner under 100 efter 3 minuter och 15 sekunder.

Idag sprangs de 6.8 kilometerna i mycket lugn takt. Undertiden jag sprang trodde jag att tiden skulle landa på ungefär 38 eller 39 minuter. Detta eftersom det kändes som om jag sprang väldigt långsamt. Jag blev med andra ord väldigt positivt överraskad när jag tittade på klockan efter rundan. Skönt att kunna hålla 5.30 tempo utan att det känns jobbig överhuvudtaget.

Nu skall jag avsluta kvällen med lite seniorbadminton i trevligt sällskap. Härligt!

Svenska Akademin spelade ljuv musik i mina öron denna lugna och sköna löprunda.

/Spring väl

fredag 6 februari 2009

Runda 17

6.2 kilometer löptes på 31 minuter och 30 sekunder. Medelpulsen var 170 slag per minut och gick ner under 100 efter 4 minuter blankt.

Ytterligare en snabbrunda avklarad. Känns bra att ligga stadigt runt 5 minuter per kilometer även om det än så länge bara gjorts vid kortare rundor. Nu är snart denna tunga träningsvecka över och jag börjar se fram emot en vecka med lugnare tempo och skön återhämtning för kroppen.

Jag har även blivit medbjuden till Lidingöloppet av min vän K. Jag tänkte inte efter någon längre tid innan jag tackade ja. Nu har jag ytterligare en morot som dessutom sträcker sig ända fram i september.

Ipoden var idag på partyhumör och spelade Blacknuss Allstars så det stod härliga till. Var nästan så jag ville stanna och bara tokdansa vid några tillfällen.

/Spring väl

torsdag 5 februari 2009

Runda 16

6.8 kilometer sprangs på 35 minuter och 15 sekunder. Medelpulsen låg på 168 slag per minut och gick ner under 100 efter 4 minuter och 10 sekunder.

Efter 15.2 kilometer i tisdags var det idag dags för att testa hur jag ligger till tempomässigt i min träning. Mitt mål idag var inte att gå på max utan att försöka hitta ett tempo där jag har en kontrollerad andning och inte bygger upp mjölksyra i kroppen. Detta gick alldeles utmärkt och det visade sig att tempot i tid per kilometer var 5 minuter och 10 sekunder. Jag hoppas på att kunna sänka detta tempo till strax under 5 minuter innan det är dags för loppet med stort L.

Kroppen kändes annars riktigt pigg och utan betydande blessyrer efter superdistansrundan.

Satte idag åter min ipod på "blanda spår" och jag fick då hjälp av bland annat DJ Q, NWA, NAS, Kent, The Roots och Tori Amos med flera att ta mig runt på den hårda asfalten.

/Spring väl

tisdag 3 februari 2009

Runda 15 (superdistans)

15.2 kilometer avverkades på 86 minuter och 10 sekunder. Medelpulsen låg på 165 och gick ner under 100 efter 4 minuter och 15 sekunder.

Idag var det dags för det första superdistanspasset i min uppladdning inför Göteborgsvarvet. Efter att ha vilat i två dagar kändes min kropp pigg och redo för denna rejäla utmaning som dessutom innehöll två rejäla stigningar. Den första kom efter ca 3 kilometers löpning. 1300 meter medelhård backe tog mig från botten av Färjestaden upp till Älvsborgsbrons topp. Nästa stigning kom sedan efter ca 8 kilometers löpning. 1400 meter medelhård backe tog mig från Änggården upp till Landala egna hem. Dessa backar var rejält jobbiga måste jag erkänna, men det känns grymt bra att ha dessa i minnet när varvets två stigningar närmar sig. Om jag inte minns helt fel är båda broarna på varvet dessutom inte i närheten av de två stigningarna som jag genomförde idag.

Idag var även första gången jag sprang med ryggsäck. Detta då jag sprang hem från jobbet och var tvungen att få med mig mina kläder hem... Det var helt okej att springa även om jag var klantig och packade mina nycklar i topplocket och därför fick lyssna på ett lågt skramlande som ackompanjerades av Pstq hela rundan. Annorlunda gung. Pstq är dock skön.

/Spring väl