Mot nya utmaningar...

Jaha, då har den 30:e upplagan av göteborgsvarvet gått av stapeln. Tyvärr utan min medverkan.
Jag startade året med sjuk inspiration och gick ut hårt, alldeles för hårt skulle det visa sig. Ni som har läst här innan vet att jag åkte på lungsäcksinflammation och att jag efter det hade mycket svårt att komma igång med träningen.
Dock tänkte jag in i det sista genomföra varvet fast med något modifierade mål. Inte heller detta gick som jag vill då jag tre veckor innan start åkte på mördarförkylningen med tillhörande monsterhosta. Jag hävdar att det var svininfluensa även om läkaren inte riktigt håller med mig om detta... Allt hopp om att genomföra varvet försvann då jag två dagar innan start fortfarande gick runt hemma och hostade. Sånt är livet och jag får helt enkelt träna vidare (i lugn takt) och springa nästa år istället. Eventuellt skall jag springa midnattsloppet i augusti som verkar vara ett trevligt arrangemang. Men nu skall jag först och främst hitta ett lagom träningsschema som passar mig.

Idag var jag faktiskt ute och provade hur mina lungor återhämtat sig. Det kändes väldigt bra och jag trippade runt 5.4 kilometer utan att hosta en enda gång. Att det sen tog mig 32 minuter är en helt annan femma. Men jag vet ju att jag kan och det betyder mycket.

Till sist vill jag berömma min käre far som genomförde sitt 30:e Göteborgsvarv på fin fina 2 timmar och 6 minuter utan att ha sprungit en meter sen i julas. Då skadade han förövrigt sitt knä när han försökte hänga med i mitt våldsamma tempo... Det var tider det!

/Spring väl

Runda 21

6.8 kilometer avverkades på 38 minuter blankt. Medelpulsen låg på mycket höga (hm, undrar lite varför) 183 slag per minut och gick ner under hundra efter hela 6 minuter.

Ja, det var verkligen längesen jag var ute och sprang. Hela 52 dagar sen faktiskt... Usch, nu fick jag lite ångest. Vad hände egentligen? Visst, jag fick lungsäcksinflammation, men den läkte ut efter ca 15 dagar och inte 52 dagar. Men nu skall jag inte gräva ner mig och älta en massa utan blicka framåt istället!!! Jag tog ju mig ut idag och även om jag är långt från den form jag hade i början av februari så kändes det inte helt åt skogen idag.

Ha ha ha... Jag har till och med glömt bort att jag brukade springa med min ipod och en massa skön musik i öronen. Idag sprang jag istället och lyssnade på min tunga andhämtning. Inte något skönt gung alls!

Hur som helst så är jag tillbaka och nu jäklar!!!

/Spring väl

Motgång 1

Efter min sköna runda i fredags vaknade jag på ett mindre skönt sätt i lördagsnatt. Klockan 05.00 vaknade jag av att det högg till i min högra bröstkorg. Det gjorde rejält ont och självklart blev jag orolig. Smärtan försvann dock ganska fort och kvar fanns bara en känsla av obehag. Obehaget har funnits kvar sedan dess och jag har även känt av viss smärta vid djupare andetag.

Idag var det dags att kolla upp orsaken då obehagskänslan inte försvunnit. Läkaren jag fick träffa konstaterade att jag hade en lätt lungsäcksinflammation och jag har fått motinsförbud på en vecka (längre om det inte känns bra)och diclofenac utskrivet. Trist, men sånt är livet. Det kunde ju varit mycket värre och en vecka utan löpning kan jag leva med.

/Spring väl

Runda 20

Härliga 8.2 kilometer sprangs på 42 minuter och 40 sekunder. Medelpulsen låg på 166 slag per minut och gick ner under hundra efter 3 minuter och 50 sekunder.

Så här dagen efter Skatåslöpningen tillsammans med David kändes mina ben mycket starka. Det är en otroligt skön känsla att kunna springa utan att tänka en massa på hur jobbigt det är eller om jag skall orka hålla samma tempo hela vägen hem. Bara att trampa på och njuta av hur kroppens muskler arbetar. Härligt!!

Gjorde idag samma misstag som en tidigare runda och sprang hemifrån med dåliga batterier i ipoden. Hann bara lyssna någon kilometer eller två på mysiga Frida Hyvönen innan den dog...

Nu skall jag strax belöna mig själv med, förhoppningsvis, underbar tapas och gott vin tillsammans med min fantastiska fru.

/Spring väl

Runda 19

8 kilometer avverkades på 43 minuter blankt. Medelpulsen låg på 166 slag i minuten. Idag glömde jag tyvärr att titta efter hur fort jag återhämtade mig. Hade allt för trevligt sällskap som jag gladeligen skyller denna lilla fadäs på.

Dagens runda sprangs i Skatås tillsammans med en härlig vän vid namn David.



Idag hade jag inte bara riktigt trevligt sällskap utan också ganska så trevliga ben. Kroppen kändes riktigt fräsch och svarade bra i både backar och på riktigt långa raksträckor... Det funkade riktigt bra att springa med David då vi höll ett skönt tempo som passade oss båda. Ingen av oss tyckte det gick för snabbt eller för långsamt vilket är bra om man skall träna tillsammans. På vägen hem bestämde vi oss för att försöka göra detta två gånger (skall du hänga med K?) i veckan vilket känns som ett realistiskt mål.

Jag var ganska så lättad över det faktum att min kropp svarade bra idag. I tisdags (dagen efter löpning + badminton) gav jag mig nämligen ut för att springa 6.8 kilometer. Jag insåg dock ganska så omgående att det var helt kört. Min kropp var totalt slut. Det fanns inte ett uns energi i min kropp och benen skrek av mjölksyra efter ungefär 600 meters löpning. Inte skönt alls. Min kropp behövde vila och jag avbröt löpningen och promenerade i 45 minuter istället. Man skall lyssna på sin kropp! Igår körde jag ett fyspass hemma istället för att springa och dessa två dagar av vila för mina ben verkar ha gjort susen. Skönt!!!

Idag lämnades självklart ipoden hemma efter som jag hade sällskap.

/Spring väl

Runda 18

6.8 kilometer sprangs på 37 minuter blankt. Medelpulsen låg på låga 162 slag per minut och gick ner under 100 efter 3 minuter och 15 sekunder.

Idag sprangs de 6.8 kilometerna i mycket lugn takt. Undertiden jag sprang trodde jag att tiden skulle landa på ungefär 38 eller 39 minuter. Detta eftersom det kändes som om jag sprang väldigt långsamt. Jag blev med andra ord väldigt positivt överraskad när jag tittade på klockan efter rundan. Skönt att kunna hålla 5.30 tempo utan att det känns jobbig överhuvudtaget.

Nu skall jag avsluta kvällen med lite seniorbadminton i trevligt sällskap. Härligt!

Svenska Akademin spelade ljuv musik i mina öron denna lugna och sköna löprunda.

/Spring väl

Runda 17

6.2 kilometer löptes på 31 minuter och 30 sekunder. Medelpulsen var 170 slag per minut och gick ner under 100 efter 4 minuter blankt.

Ytterligare en snabbrunda avklarad. Känns bra att ligga stadigt runt 5 minuter per kilometer även om det än så länge bara gjorts vid kortare rundor. Nu är snart denna tunga träningsvecka över och jag börjar se fram emot en vecka med lugnare tempo och skön återhämtning för kroppen.

Jag har även blivit medbjuden till Lidingöloppet av min vän K. Jag tänkte inte efter någon längre tid innan jag tackade ja. Nu har jag ytterligare en morot som dessutom sträcker sig ända fram i september.

Ipoden var idag på partyhumör och spelade Blacknuss Allstars så det stod härliga till. Var nästan så jag ville stanna och bara tokdansa vid några tillfällen.

/Spring väl

Runda 16

6.8 kilometer sprangs på 35 minuter och 15 sekunder. Medelpulsen låg på 168 slag per minut och gick ner under 100 efter 4 minuter och 10 sekunder.

Efter 15.2 kilometer i tisdags var det idag dags för att testa hur jag ligger till tempomässigt i min träning. Mitt mål idag var inte att gå på max utan att försöka hitta ett tempo där jag har en kontrollerad andning och inte bygger upp mjölksyra i kroppen. Detta gick alldeles utmärkt och det visade sig att tempot i tid per kilometer var 5 minuter och 10 sekunder. Jag hoppas på att kunna sänka detta tempo till strax under 5 minuter innan det är dags för loppet med stort L.

Kroppen kändes annars riktigt pigg och utan betydande blessyrer efter superdistansrundan.

Satte idag åter min ipod på "blanda spår" och jag fick då hjälp av bland annat DJ Q, NWA, NAS, Kent, The Roots och Tori Amos med flera att ta mig runt på den hårda asfalten.

/Spring väl

Runda 15 (superdistans)

15.2 kilometer avverkades på 86 minuter och 10 sekunder. Medelpulsen låg på 165 och gick ner under 100 efter 4 minuter och 15 sekunder.

Idag var det dags för det första superdistanspasset i min uppladdning inför Göteborgsvarvet. Efter att ha vilat i två dagar kändes min kropp pigg och redo för denna rejäla utmaning som dessutom innehöll två rejäla stigningar. Den första kom efter ca 3 kilometers löpning. 1300 meter medelhård backe tog mig från botten av Färjestaden upp till Älvsborgsbrons topp. Nästa stigning kom sedan efter ca 8 kilometers löpning. 1400 meter medelhård backe tog mig från Änggården upp till Landala egna hem. Dessa backar var rejält jobbiga måste jag erkänna, men det känns grymt bra att ha dessa i minnet när varvets två stigningar närmar sig. Om jag inte minns helt fel är båda broarna på varvet dessutom inte i närheten av de två stigningarna som jag genomförde idag.

Idag var även första gången jag sprang med ryggsäck. Detta då jag sprang hem från jobbet och var tvungen att få med mig mina kläder hem... Det var helt okej att springa även om jag var klantig och packade mina nycklar i topplocket och därför fick lyssna på ett lågt skramlande som ackompanjerades av Pstq hela rundan. Annorlunda gung. Pstq är dock skön.

/Spring väl

Runda 14 (nya skor)

7.8 kilometer avverkades på 42 minuter och 16 sekunder. Jag hade en medelpuls på 167 slag i minuten och den gick ner under 100 efter 4 minuter och 20 sekunder.

Idag inhandlades ett par nya löparskor! Mina gamla har varit med sedan 2006 så det var verkligen dags. Jag passade även på att köpa tre par löparstrumpor med extra mjuka sömmar.
Direkt efter första rundan i mina nya skor känns det väldigt bra. Jag är mycket nöjd med både skor och strumpa. Väl spenderade pengar med andra ord.



Kroppen kändes mycket pigg och det blir ju lite extra roligt när jag kan trycka på utan att gå in i väggen...

Rundan avverkades förövrigt i Rörum, Skåne. Backigt, blåsigt och alldeles kolsvart.

Min ipod hade jag glömt hemma i Göteborg så det sköna gunget ersattes av tunga andetag signerade mig själv.

/Spring väl

Runda 13

Sköna 8.2 kilometer löptes på 44 minuter blankt. Medelpulsen låg på 166 slag i minuten och gick under 100 efter 3 minuter och 30 sekunder.

Oj, vilken fart det var på mina ben idag! Jag flög fram som en gasell i spåret och allt kändes verkligen perfekt. I ca 7 kilometer det vill säga... Plötsligt kände jag hur det snörpte till i båda mina sidor och dubbelsidigt håll slog till. Jag var tvungen att sluta springa i ungefär två minuter innan det släppte. Trots detta slog jag min senaste tid med 20 sekunder. Känns riktigt bra även om det självklart hade varit bättre utan hållet.

På min ipod spelades det Svenska Akademin och när jag hade som ondast av hållet drog General Knas igång mina ben med sitt sköna gung!

/Spring väl

Runda 12 (mössans återkomst)

Idag blev det 8.2 kilometer igen. Dessa kilometer sprang jag på 44 minuter och 20 sekunder. Min medelpuls låg på 167 slag i minuten och den gick ner under 100 efter 4 minuter och 50 sekunder.

Idag var mina ben riktigt pigga! Det kändes faktiskt som om jag hade kunnat hålla detta tempot (5.24 per km) i en bra bit till. Fortsätter jag förbättra mig i samma takt kommer varvet definitivt springas under två timmar. Det var längesen jag kände mig så här sporrad!

Sen har jag äntligen hittat min löparmössa igen! Den hade sprungit lååångt in i garderoben och gömt sig... Kanske tycker han inte det är lika kul att hatta runt i spåret som jag!?


Musiken som min ipod levererade till mina öron idag bestod av underbara DJ Shadow. Tunga trummor som angav takten.

/Spring väl

Runda 11

11 kilometer pinades igenom på 61 minuter och 30 sekunder. Medelpulsen låg på 166 slag per minut och gick under 100 efter 4 minuter och 10 sekunder.

Idag kände jag redan efter de första 100 meterna att det skulle bli tungt. Kroppen ville nog egentligen ligga hemma i soffan och njuta av skidskytte, längdåkning och annan härlig vintersport. Men 11 kilometer jag sa och 11 kilometer det va. Tror också att det kändes lite extra jobbigt då mina grannar har varit lite småjobbiga denna helgen. Singstarfest med lite för mycket alkohol i fredags hos de som bor under oss och tysk opera klockan o2.00 hos de som bor bredvid oss igår. Dessa två otyg ledde till mindre bra sömn.

Nu är i alla fall en tuff träningsvecka över och jag ser fram emot en vecka med medelhårt program. Löparmössan lyser fortfarande med sin frånvaro...

Min fulladdade ipod spelade Massive Attack. Skönt gung!

/Spring väl

Runda 10

Plaskade runt 8.2 kilometer (nya favoritdistansen) på 46 minuter blankt. Hade en medelpuls på 165 slag i minuten och den var nere under 100 efter 4 minuter och 40 sekunder.

Det är verkligen skönt att springa när man väl kommit igång och gör det regelbundet. Tyvärr är jag av naturen ganska glömsk och om jag, gud förbjude, skulle uppleva ett ofrivilligt avbrott i min uppladdning vet jag att det kommer bli svårt att starta om igen. Men samtidigt har jag ju nu denna blogg och då är det ju bara för mig att läsa här så minns jag hur skönt det kan vara att springa!

Rundan kändes riktigt bra idag och jag höll faktiskt igen lite då jag har tänkt att ta mig an 11 kilometer på söndag. Det kommer att ha varit en riktigt hård vecka med 34 kilometer totalt. Härligt!!!

På min ipod spelades det i dag De La Soul. Åtminstone halva rundan för sen tog mina batterier slut. Mycket orutinerat... Härligt gung så länge det varade i alla fall.

/Spring väl

Mardrömsscenario

Får hoppas att detta inte drabbar mig den 16:e maj...




/Spring väl

Runda 9

8.2 kilometer avverkades på 45 minuter och 22 sekunder. Medelpulsen låg på 167 slag per minut och gick ner under 100 efter 5 minuter och 50 sekunder.

Det kändes ganska segt den första kilometern idag. Jag har haft ett ganska tufft träningsschema de senaste dagarna med både fotboll och löpning. Men när jag väl kom över mina stela ben så flöt löpningen på riktigt bra och kroppen kändes hyfsat fräsch. Det är kul när jag känner att det inte tar emot när jag trycker på steget lite.

Det blev en lite längre sträcka idag. Är nog bra om jag varierar mig lite och inte bara nöter samma 6.8 kilometer hela tiden...

Jag har fortfarande inte hittat min vanliga löparmössa. Någon som sett en svart mössa som det står GTG på?

Min ipod spelade enbart Slipknot vilket var härligt aggressivt och sporrade mig i spåret.

/Spring väl

Runda 8

6.8 kilometer i snöslask avverkades på 38 minuter och 20 sekunder. Medelpulsen låg på 165 slag i minuten och gick ner under 100 efter 3 minuter och 30 sekunder.

Idag var jag lite osäker på om jag skulle ge mig ut och springa. Jag var dock grymt sugen då jag inte varit ute sen i torsdags. Anledningen till min osäkerhet var att jag igår på fotbollsträningen skadade min vänstra häl. Det känns lite som om jag har trampat genom mjukdelarna i min häl. En gammal vän till mig som har varit grymt duktig på tresteg tyckte det lät som om jag fått hälsporre. Kanske är det så...
Hur som helst provade jag att jogga med foten idag och det kändes helt okej. Hade endast lite känningar i en brant utförslöpa.

Musiken på ipoden dominerades av NWA och M.I.A. Såklart skönt gung!

/Spring väl

Runda 7

6.8 kilometer avverkades på 36 minuter och 20 sekunder. Medelpulsen var 171 slag i minuten och den gick ner under 100 efter 5 minuter. Nu börjar det likna något...

Blev lite förvånad när jag såg tiden idag. Trodde verkligen inte att det skulle vara över minuten snabbare än förra gången. Särskilt inte då jag hade ambitionen att ta det lugnt idag. Men jag skall inte klaga. Träningen ger verkligen resultat och i samma takt ökar min inspiration.

Idag var det återigen minusgrader ute. Det har jag verkligen inget emot även om det inte får bli allt för kallt. Idag hittade jag inte min vanliga löparmössa utan fick ta en som är lite tjockare. Den var varm och skön, men det kändes allt lite konstigt ändå. Undrar lite vart jag kan ha lagt min vanliga?

Idag fick jag lämna min ipod hemma eftersom jag väntar på ett viktigt samtal från min underbara fru. Istället sprang jag med min mobil och P3 i öronen. Inget tungt gung direkt, men helt okej.

/Spring väl

Runda 6

Idag blev det en normalrunda på 6.8 km. Den avverkades på 37 minuter och 32 sekunder med en medelpuls på 165 slag i minuten. Det tog 6 minuter för min puls att komma under 100 efter rundan.

Vad gäller dagsformen så kändes kroppen väldigt pigg, särskilt med tanke på förra veckans hårda schema med två rundor på 11 km. Det enda jag kan gnälla på är att båda mina lilltår är lite ur form. De har båda drabbats av vansinnigt stora blåsor nämligen. Men det är inget som lite compeed inte kan råda bot på...



I mitt förra inlägg var jag lite orolig för hur det skulle kännas att spela inomhusfotboll dagen efter min tuffa distansrunda med K. Med facit i hand visade det sig gå alldeles utmärkt. Det var också väldigt roligt att kunna göra mig själv rättvisa på planen för första gången denna säsongen. Innan har min kondition varit riktigt usel och jag har mest lufsat runt på planen utan att göra någon glad. Allra minst mig själv. Ytterligare en morot för att fortsätta min träning med andra ord!

Nu skall jag duscha och sedan tvätta mitt underställ som börjar lukta lite väl unket.

Rundan idag ackompanjerades av NAS. Ett mycket bra val av musik om jag får säga det själv.

/Spring väl

Distansrunda 2 (runda 5)

Det blev alltså 11 km idag igen och detta i sällskap med min gode vän K. Ja, han kallas faktiskt för det. Med hans goda hjälp tog jag mig runt på 62 minuter och 40 sekunder. Medelpulsen låg på mycket höga 172 och det tog mig 11 minuter att få ner pulsen under 100. Lite för högt tempo för mig egentligen, men väldigt skönt!

Kroppen kändes tung idag. Förmodligen på grund av de 11 kilometerna jag sprang i torsdags. Jag är lite orolig för hur det kommer kännas imorgon när det är dags för årets första inomhusträning med Döna FF...

Nu skall jag hoppa in i duschen och sen unna mig en god middag med gott vin i goda vänners lag.

Blev ingen musik idag då jag hade sällskap. Jag fick istället njuta av tungt gung i form av löparanekdoter signerade K.

/Spring väl

Distansrunda (runda 4)

Årets första distansrunda är avklarad. De 11 kilometerna i slask avverkades på 66 minuter blankt och med en medelpuls på 163 slag i minuten. Detta var även årets första runda med min gamla pulsklocka som legat och samlat damm i en låda. Känns kul att börja använda den igen. Ytterligare en morot att snegla på när det går tungt och är långtråkigt i spåret.

Lägger även in en liten karta på min "runda". Det är 600 meter fram till slingan som i sin tur är 1400 meter. I vanliga fall springer jag 4 varv (6800 meter), men idag slog jag alltså till med hela 7 varv.

Vad gäller formen så kändes benen mycket piggare idag även om de två sista varven gick mycket på vilja. Skönt ändå att jag utan problem kan ge mig ut på lite längre distanser utan att kroppen protesterar allt för mycket. Nu gick min puls precis ner under 100-strecket, 8 minuter efter hemkomst. Vet ej om detta är en normal återhämtning, men det kan ju vara kul att jämföra denna tid lite längre fram.

Denna runda genomfördes för övrigt ackompagnerad av Jurassic 5. Skönt gung!!!

/spring väl

Årets tredje...

...löprunda präglades av hyfsat flås, duggregn och mycket tunga ben. Min löprunda innehåller endast en riktigt brant backe och den kommer ca 500 meter in på rundan. Idag kände jag direkt att mina ben inte var särskilt pigga efter som de mitt i backen tittade upp på mig och sa: - Calle, idag har vi bestämt oss för att väga 200 kilo...

Trots min tunga ben tog jag mig runt på 38 minuter och 40 sekunder. Jag bestämde mig helt enkelt för att inte låta mina ben dra ner mitt tempo, höjde volymen på min ipod och bet ihop. Musiken som jag sprang till var System of a down. Perfekt med tung och svängig musik när det går lite segt i spåret!

/Spring väl

Motivationen och årets första rundor

Ja, detta är min motivation. Bilden alltså...
Året är 2006 och jag har precis sprungit Göteborgsvarvet på 2 timmar och 3 minuter. Jag vägde vid tillfället 82 kilo och hade tränat, i alla fall enligt mig själv, bra inför utmaningen. Mitt mål den gången var det samma som i år. Det vill säga att springa varvet under två timmar. Jag var självklart lite besviken då jag inte klarade det, men samtidigt kändes det bra då jag visste att jag hade tagit det alldeles för lugnt första milen och därför skulle klara av mitt mål 2007 istället. Detta skulle visa sig vara helt felaktigt. 2007 vägde jag 8 kilo mer och gick istället ut alldeles för hårt och gick i mål på 2 timmar och 10 minuter... 2008 valde jag att avstå från varvet.
Nu är det 2009 och jag väger 93 kilo. Jag skall återigen springa varvet. Mitt mål är fortfarande att ta mig runt på mindre än två timmar. Hittills går min träning enligt specifikationerna och jag spenderar ca 40 minuter ute i spåren varannan dag. Jag började denna träning den 16 december och har ändas missat vid ett tillfälle. Detta var på nyårsafton och berodde på att jag dagen före känt mig febrig och allmänt sjuk.

Årets två första rundor har annars präglats av extrem, i alla fall för oss göteborgare, kyla som gjort luftrören smått irriterade. I övrigt har kroppen känts pigg och jag börjar sakteliga närma mig det kilometertempo (5.30) som jag siktar på att hålla i 21 kilometer den 17 maj.

Förutom mitt mål att springa Göteborgsvarvet under 2 timmar 2009 har jag inspirerats av min fru att varannan dag (löpdagen) skriva om mina framsteg och motgångar i löparspåret.

Sagt och gjort...

/Spring väl